Team AOA del 3 - Stuvarastas svampstuvning

I Stuvsta
Håkan Svensson satt och åt sin ostmacka. Han älskade ost men framför allt så älskade han smör. Det brukade rinna ner smör från mungiporna sa hans man Rolf. Snart så skulle han gå ut till sin splitter nya, splitter dyra bil i trädgården, men innan dess skulle han kika in vad som skulle visas på hans super platta, super stora plattteve och innan dess så skulle han ta en liten sked rysk kaviar med en sipp champagne.
Ni undrar förstås varför en sådan här gubbe som hoppade av skolan i fyran kunde ha såhär mycket pengar. Jo han hade gjort världens bästa affär. Med en av de största skolterritorium som någonsin funnits i Stockholm, nämligen grabbarna grus. Tyvärr hade han gjort någonting egentligen va väldigt dumt. Han hade nämligen sålt något väldigt värdefullt till dem. Han hade sålt Stuvarastas svampstuvning.
Nu kan vi då konstatera att inte var så glad trotts sin goda affär. Han bodde nämligen i Stuvarastas kvarter. Det här faktumet gjorde honom väldigt orolig. Men vad är då Stuvarastas och varför i helvete är denna svampstuvning så viktig. Jo svampstuvning var någonting väldigt ovanligt i dem här tiderna. I precis varje hörn så var det förbjudet att göra stuvningar av saker förutom i Stuvsta. I Stuvsta så höll Stuvarastas bort alla lagar. Polisen vågade sig inte ens in i Stuvsta. Ni kanske redan förstår varför, jo juste, hon fans ju där. Hon som inte fick nämnas men som började på K och slutade på arro.
Den här positionen gjorde att dem kunde tjäna på det här, alla ville ha deras stuvningar. Stuvarastas var alltså stuvnings smugglare och över huvudet var Karro. Men nu hade Håkan snott deras stuvning och sålt det till en av deras rivaler grabbarna grus. Sedan hade det uppstått problem för Håkan  när grabbarna helt plötsligt inte fanns längre. Dem var bara borta.
När han satt där och käkade sin ostmacka och tittade ut ur fönstret så han sista han ville se.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0